Börjar bloggandet med lite fakta om mig och Rocco
Jag har varit Medryttare på Rocco i lite mer än ett år nu och från första dag dök han rakt in i hjärtat på mig min lille prins och där kommer han alltid att ha en väldigt speciell plats.
Rocco är en väldigt speciell häst som man inte slänger upp vilken ryttare som helst på.
Han är importerad från Holland som 3åring och har med fakta i hand blivit otroligt dåligt behandlad där. Med största sannolikhet har han blivit slagen och detta
framförallt av ryttare från ryggen!
(Vill man inte bara låsa in sådana vidriga människor
och låta dem ruttna i en mörk håla?!!)
Till följd av detta är det inte vem som helst som kan sitta på ryggen. Det krävs en lugn men trygg ryttare som är beredd på lite stök men tar det med en gnutta tålamod och ro! Han har varit otroligt (detta kan både Camilla och Calle skriva under på) stökig och besvärlig. Går inte in på detaljer men det har krävts mycket tålamod, ömhet och träning för att någorlunda hantera detta. Nu är prinsen tusen gånger bättre men problem finns fortfarande kvar och det gäller hela tiden att vara 10steg före i sin tanke som ryttare. Det är otroligt viktigt att sköta allt som ryttare med ytterst perfektion. Vid uppsittning krävs försiktighet och lugn och vi är ALLTID två! (Förut fick man inte ens sitta upp utan att bli bjuden på en skentur) Rider ALLTID ALLTID ALLTID med proppar i öronen på Rocco, detta för att han ska känna sig lugn och trygg och inte behöva höra lika mycket ljud från ex. trafik etc! Detta är bara exempel på vad som gäller då man rider!
Tilläggas bör ändå sägas att han är världens finaste goaste tryggaste mysigaste häst från marken, problemen gäller bara från ryggen! Men de problem som finns är saker som vi varje varje dag jobbar med att få bort och det går hela tiden framåt. Siktar mot att en dag kunna sitta upp själv och rida utan proppar.
Tillsammans tillbringar vi nu tiden med allt från mysiga skogsturer till dressyrträning för Calle Nyström. Vi siktar på att till våren ta oss ut på tävlingsbanorna men än har vi en hel del att träna på, allt från att lösgöra bogar och stärka galoppen till att rida utan proppar och vara avspända.
Drömmer och planerar för en framtid tillsammans där ett medryttarskap inte längre är det som binder oss samman. Förhoppningsvis kommer vi inom kort knyta våra liv samman och den svarta prinsen blir min
