I och med att jag flyttade Rocco från Alnö bestämde jag mig att en gång för alla sluta med proppar i öronen (ni som inte vet, läs "Om Rocco")
Så att... Så blev det! Inte en lättsam grej att göra men nu jäklar.
Vi startar ett nytt liv tillsammans jag och Rocco och då ska allt det gamla bort !!
Idag var första ridturen .... *trumvirvel*
Och den gick som smort! Älskade underbara häst!
Väldigt spänd till en början men med lite tålamod och mattes trygga röst blev han snabbt lugn.
Ritten slutade med att vi kunde rida på långa tyglar
Är det verkligen samma häst som förra vintern MED PROPPAR blev livrädd för att jag hostade eller stängde jackan från hästryggen? Är det samma häst som när jag började inte kunde ridas på långa tyglar? Eller som var helt galen en ridtur då proppen satt löst?
Jag säger bara: Tillit!!!
Det har varit en lång tålamodsprövande resa hit, och vi har en långt hårt arbete kvar... Men det är åtminstone ett arbete som är väl värd mödan!
Mr Mäktig...
SvaraRadera